Hur offentlig får en offentlig handling vara?

Förundersökningen från ”Arboga-rättegången” har publicerats på PirateBay, komplett med obduktionsbilder av barnkroppar. Som vanligt är det ansvariga för siten som får stå spö när okunniga människor uttalar sig om rätt och fel. Att PirateBay endast är en sökmotor för material som andra vill tillhandahålla, glöms snart bort av populistiska skäl.

Jag håller fullkomligt med om att det kan vara olämpligt att denna typ av material läggs ut så lättillgängligt, dels av hänsyn till anhöriga och dels eftersom de flesta inte är medvetna om hur den sortens bilder, som ingår i materialet, kan påverka ens person innan det är för sent. Jag såg själv en filmsekvens av en avrättning där en person fick halsen avskuren. Filmen var (medvetet?) feltitlad för att väcka nyfikenhet och jag önskar fortfarande att jag aldrig hade sett den. En del saker är helt enkelt för obehagliga för att se om det inte finns synnerligen goda skäl. Den som kan se sådana bilder utan att bli påverkad bör ta sig en allvarlig fundering över sin egen mentala hälsa.

Bortsett från detta kan jag inte förstå hur man kan klandra publiceringen. Vi står helt enkelt inför ytterligare en effekt av hur gårdagens lagstiftning kolliderar med dagens teknik för informationsspridning. Att börja hemligstämpla material är dock inte rätt väg att gå. Effekten blir bara än mer censur och hemlighetsmakeri.

Redan idag används ”stängda dörrar” rent slentrianmässigt i rättegångar och har blivit en lyxfråga där namnet på advokaten är mer avgörande än målets känslighet. Snarare är det så att ju intressantare för allmänheten, desto större möjlighet att förindra dess tillgång till information.
Tidigare har det fungerat med offentliga rättegångsprotokoll och förundersökningar helt enkelt eftersom det har funnits en tröskel att komma över för att få tillgång till dem. Ibland har det missbrukats som i fallet där medlemmar av scientologikyrkan stafett-läste sin ”bibel” för att hindra andra att få tillgång till den. När denna tröskel är borta kan vi inte bara klaga och säga att informationen är offentlig, fast bara lite. Det finns ingen gråzon i gällande lagstiftning. Det kanske är den gråzonen vi skulle behöva införa. Eller en ny gradering för offentlighet av viss information. Att lappa och laga genom att ändra en lag här och en regel där när problemen uppstår kommer bara att leda till en snårskog där varje fall måste avgöras för sig och ingen till slut vet vad som gäller.

Det är hög tid att riva upp allt som reglerar tillgång och bruk av information och skapa någonting nytt som är anpassat för dagens och morgondagens teknik.